Motioner och stämmobeslut

Alla motioner ska behandlas

Eftersom alla ärenden som ska tas upp på stämman måste vara med i kallelsen är det viktigt att styrelsen får in motioner från medlemmarna i god tid innan kallelsen ska skickas ut. Styrelsen bör också lämna sitt svar på motionerna eftersom den ofta har information och kunskap om sådant som motionerna handlar om. På stämman kan styrelsen sedan rekommendera medlemmarna att antingen bifalla, avslå eller anse motionen besvarad beroende på vilken information som styrelsen har.

En motion ska lämnas in till föreningen i enlighet med stadgarna. Där kan till exempel stå ett datum då motioner senast ska ha kommit in. Det är dock inte ovanligt att stadgarna möjliggör för styrelsen att meddela en senare tidpunkt då motioner senast ska ha kommit in. Ett sådant datum är det lämpligt att styrelsen slår fast i samband med att årsmötet planeras in. Tänk på att ta höjd för att styrelsen ska hinna behandla motionerna.

Om inget står i stadgarna ska motioner ha lämnats till styrelsen i god tid innan stämman.

Om motioner kommer in för sent eller efter det datum som styrelsen har satt kan de inte följa med kallelsen och därför inte heller tas upp på stämman.

Hur motionen bör skrivas

Det kan ofta vara svårt att avgöra om det som kommer in till styrelsen är en motion. Motionen ska vara utformad på så sätt att medlemmarna kan rösta för eller emot ett förslag. En begäran om en upplysning eller framförande av en åsikt är alltså inte ett ”ärende” i lagens mening. Om det saknas ett konkret förslag till beslut bör styrelsen kontakta medlemmen för att precisera vad han eller hon vill för att möjliggöra att motionen tas upp på stämman. Av den anledningen kan det vara bra att informera medlemmarna om vad som behövs för att motionen ska bli så bra som möjligt. Föreningen kan också ta fram en mall för motioner. Motionen bör innehålla:

Rubrik som beskriver förslaget

Använd ett enkelt och tydligt språk så att det klart framgår vad förslaget är. Beskriv kort, enkelt och tydligt. Självklart kan en bakgrund till förslaget ges, men själva förslaget som sådant bör vara kort och koncist. Det måste finnas en konkret beslutspunkt. Vad ska stämman rösta om?

Att-satser om det är flera beslutspunkter

Om förslaget innehåller flera punkter som ska beslutas om är det bra om detta läggs upp i flera ”att-satser” så att det blir tydligare. Om det går att dela upp förslaget så är det lämpligt att göra det.

Om det läggs flera förslag i motionen som inte alls rör varandra är det bättre att skriva flera motioner.

Innehåller motionen något som stämman kan besluta om?

Stämman kan besluta om det mesta som rör löpande underhåll, föreningens utseende och liknande. Däremot kan stämman inte rösta om exempelvis förändrade månadsavgifter eller att förbjuda andrahandsuthyrning. Det är styrelsen som beslutar om månadsavgifterna och rätten till andrahandsuthyrning är reglerad i lag. Dock kan även frågor som normalt beslutas av styrelsen – till exempel en mindre renovering –behandlas som ett ärende på stämman. 

Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen men styrelsen får inte besluta i alla frågor. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.

I bostadsrättslagens 9 kapitel finns bestämmelser om föreningen som bland annat reglerar vilka beslut som ska fattas på en föreningsstämma och vilka majoritetskrav som ställs. Det finns åtskilliga beslut som en föreningsstämma ska besluta om enligt både stadgar och lagar.

Väsentliga förändringar

Till exempel är det föreningsstämman som fattar beslut om sådant som rör väsentliga förändringar på föreningens hus och mark såsom byggande av balkonger, uppförande av ett sophus på gården eller solceller på taket.

Allt som kan räknas som ny- till- eller ombyggnad anses vara väsentliga förändringar, men som regel inte underhålls- eller renoveringsåtgärder.

Ändrade insatser eller andelstal

Likaså ska stämman besluta när stadgarna ska ändras eller insatser ökas eller minskas. I vissa fall ska även hyresnämnden lämna sitt godkännande av stämmobeslutet.

Ett exempel på där stadgarna ger vägledning om att beslut ska fattas av en föreningsstämma är frågan om ändring av andelstal.

Exempel på frågor som en föreningsstämma ska besluta om. (Inom parenteserna framgår vilken majoritet som krävs för att beslutet ska vara giltigt):

• Val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).
• Arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).
• Sådant som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark (enkel majoritet).
• Ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande). 
• Förändring av en bostadsrätt eller om en bostadsrätt kan behöva tas i anspråk i sin helhet av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).
• Utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).
• Köp av hyresfastighet för ombildning från hyresbostäder till bostadsrätter (2/3 majoritet av hyresgästernas röster).
• Stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd. I vissa fall gäller kvalificerad majoritet om 3/4 majoritet vid den andra stämman.) 

Källa: Bostadsrätterna Bostadsrätterna | Motion (bostadsratterna.se) 

Datum: 2024-04-04 /Styrelsen